Äldre balkonger är inte bara en trivselfråga för de boende. De är en del av fastighetens konstruktion, fasad och långsiktiga underhållsekonomi. För många BRF börjar frågan med priset. Vad kostar det att renovera balkonger? Och när räcker en lokal lagning jämfört med en större balkongrenovering?

Så sätts priset och kostnaden

Att ange ett fast pris utan att se balkongen är sällan seriöst. En balkong kan se ganska hel ut från marken men ha skador i framkanten, undersida, räckesinfästningar eller anslutning mot fasad.

Fasadkrafts erfarenhet är att kostnaden kan hamna från cirka 10 000 kronor till 150 000 kronor per balkong. Det lägre spannet gäller enklare, lokala åtgärder. Det högre spannet kan bli aktuellt när betong, armering, räcken, fall, ytskikt och fasadanslutningar behöver åtgärdas mer omfattande. Exakt pris kräver bedömning på plats.

Balkongrenoveringen pris påverkas av skadans djup

Det är stor skillnad på att laga en lokal skada i betongens ytterkant och att öppna större delar av balkongplattan. Det är därför två balkonger i samma hus kan ha olika åtgärdsbehov, även om de ser lika slitna ut från utsidan.

Om armeringen bara är ytligt påverkad kan arbetet ibland begränsas till bilning av skadad betong, rengöring, rostskydd och återuppbyggnad. Om korrosionen har gått längre kan mer betong behöva tas bort och armeringen bedömas noggrannare.

Varför priset kan skilja mellan 10 000 och 150 000 kr

Prisnivån styrs framför allt av omfattning, åtkomst och teknisk risk.

• En mindre lagning kan utföras där skadan är lokal, underlaget är friskt och vattenavrinningen fungerar.
• En större renovering kan krävas när flera delar samverkar, till exempel rostig armering, dåligt fall, lösa räcken, sprucken betong och skador in mot fasaden.

Ställning, lift, skyddsåtgärder, materialval, dokumentation och samordning med boende påverkar också kostnaden.

Vem ansvarar för balkongen i BRF?

I en bostadsrättsförening ligger ansvaret för byggnadens skick och säkerhet normalt hos föreningen. Balkongen är i regel en del av fastigheten, även om den används av en enskild medlem. Stadgarna kan reglera vissa delar av nyttjande och underhåll, men konstruktion, bärighet, betongskador, räcken, fasadanslutningar och säkerhet är frågor som styrelsen behöver hantera som fastighetsförvaltning.

Det är därför en balkongskada inte bör ses som en fråga mellan en boende och en hantverkare. Den bör hanteras i föreningens tekniska underhåll.

Varför stadgarna ändå ska kontrolleras

Stadgarna kan ge svar på vad medlemmen får göra på balkongen och vilket löpande ansvar som kan finnas för ytskikt, skötsel eller användning. Men när det gäller äldre balkonger med betongskador, rostig armering eller osäkra infästningar bör föreningen alltid koppla frågan till byggnadens säkerhet och långsiktiga skick.

Vad gamla balkonger ofta är gjorda av

Många äldre balkonger är gjorda av armerad betong. Det betyder att betongplattan har stål inuti som tar upp dragkrafter och hjälper konstruktionen att bära. På äldre hus kan balkongerna även ha räcken i stål, ingjutna infästningar, putsade anslutningar, betongframkanter och droppdetaljer som med tiden har slitits ned eller saknats från början. När betongen åldras och utsätts för regn, frost och koldioxid förändras skyddet runt armeringen. Om stålet börjar rosta ökar volymen och betongen kan spricka eller släppa.

Vanliga skador på äldre balkonger

Vid en första genomgång tittar man ofta efter återkommande skadebilder.

• Sprickor, bomljud, lös betong och avflagning i framkant eller undersida
• Rostfläckar, synlig armering, skador runt räckesinfästningar och mörka fuktspår
• Fel fall, stående vatten, dålig avrinning och vatten som leds mot fasaden

Betongskador börjar ofta i kanten

Balkongens framkant är särskilt utsatt. Den möter regn, vind, frost och uttorkning mer direkt än många andra delar av fasaden.

När vatten tar sig in i små sprickor och sedan fryser kan skadan växa. Om fukten når armeringen kan rost börja utvecklas. Då trycker rosten på betongen inifrån, vilket gör att mer material lossnar.

Räckesinfästningar är tekniskt känsliga

Räcken är en säkerhetsfråga. Infästningarna behöver sitta i frisk betong och klara belastning. Om det finns rost, sprickor eller släpp runt räckesfästen bör det bedömas. Att bara måla räcket löser inte problemet om skadan sitter i betongen runt infästningen. Vid äldre balkonger kan även tidigare reparationer dölja skador runt fästpunkterna.

Fall och vatten styr livslängden

Balkongens lutning har stor betydelse för livslängden. Vatten ska bort från plattan och bort från fasaden. Om vatten blir stående ökar risken för frostskador, missfärgning, fuktinträngning och skador i ytskikt. Om vatten leds mot fasaden kan även puts, fogar och anslutningar påverkas. Därför kan en balkong behöva åtgärdas även när själva betongen inte ser katastrofal ut.

Hur länge håller en balkong?

En välbyggd och väl underhållen balkong kan hålla i många decennier. Livslängden påverkas av konstruktion, betongkvalitet, täckskikt över armeringen, väderläge, avrinning och hur skador har hanterats över tid.

I praktiken bör äldre balkonger ingå i föreningens underhållsplan och kontrolleras återkommande. En balkong som är 40 till 60 år gammal behöver inte automatiskt bytas, men den ska inte heller antas vara frisk bara för att den fortfarande används.

När räcker lokala lagningar?

Lokala småreparationer kan räcka när skadorna är begränsade och orsaken är glasklar.

• Ta bort lös betong
• Frilägga armering
• Rostskydda
• Bygga upp med rätt reparationsbruk
• Förbättra detaljer som leder bort vatten

En lokal lagning ska inte bara få balkongen att se bättre ut. Den ska stoppa skadevägen.

När större balkongrenovering behövs

Större balkongrenovering blir aktuell när skadorna är utbredda, återkommer på många balkonger eller påverkar flera tekniska delar samtidigt.

• Armeringen har rostat på flera ställen
• Betongen har omfattande släpp
• Räcken behöver bytas eller förstärkas
• Fallet behöver byggas om
• Anslutningar mot fasad behöver öppnas

Läs mer om balkongrenovering.

Därför behövs bedömning på plats

Bilder kan vara användbara som start, men de räcker sällan för att sätta ett säkert pris. En platsbedömning visar hur skadan sitter, hur åtkomsten ser ut, om det finns risk för nedfallande material, hur vatten rinner och om fler balkonger har samma skadebild.

För en BRF ger platsbedömningen bättre beslutsunderlag inför budget, offert och eventuell planering med boende.

Det här bör ingå i ett seriöst beslutsunderlag

Styrelsen bör be om mer än bara en totalsumma.

• Beskrivning av synliga skador och vilka balkonger eller fasadlägen som berörs
• Förslag på åtgärd för betong, armering, räcken, fall och anslutningar
• Bedömning av åtkomst, etappindelning, dokumentation och eventuella följdskador

Prisfrågan bör kopplas till underhållsplanen

En balkongrenovering ska inte bara bedömas som en engångskostnad. Den påverkar föreningens underhållsplan, årsavgifter, lånebehov och fastighetens värde.

Om flera balkonger har samma ålder och konstruktion kan en skada på en balkong vara en signal om att fler behöver kontrolleras.

Det är bättre att föreningen får en samlad teknisk bild än att laga balkong för balkong utan plan.

Vad Fasadkraft tittar på vid äldre balkonger

Fasadkraft kan börja med en okulär bedömning och därefter föreslå nästa steg. Vid äldre balkonger granskas bland annat betongens synliga skick, rostfläckar, sprickor, bom, undersidor, framkanter, räckesinfästningar, fall, avrinning och anslutning mot fasad.

Målet är att skilja mellan lokal skada, återkommande skadebild och renoveringsbehov som kräver större samordning.

När föreningen bör agera snabbt

Agera snabbt om betong lossnar, armering syns, räcken känns osäkra, rostfläckar ökar eller vatten rinner in mot fasaden. Det betyder inte alltid att hela balkongbeståndet måste renoveras direkt. Men det betyder att föreningen bör ta reda på vad skadan beror på.

Skicka en prisförfrågan om föreningen vill få en första bedömning av äldre balkonger.

Hos oss börjar arbetet med att bedöma fasadens skick, husets ålder, underlaget och tidigare lagningar. Fel metod kan stänga inne fukt, skada tegel, få putsen att släppa eller ge fasaden ett utseende som inte passar huset.

Putsfasad kräver kontroll av underlag och vidhäftning

En putsfasad består av ett eller flera putsskikt ovanpå ett underlag. Underlaget kan vara tegel, lättbetong, putsbärare eller annan fasaduppbyggnad. Därför räcker det inte att bara titta på ytan.

När vi ska renovera putsfasad kontrollerar vi om putsen sitter fast, om det finns bom, sprickor, fuktmärken, gamla lagningar eller färgskikt som hindrar fasaden från att andas. Bom betyder att putsen har släppt från underlaget och det märks ofta som ett ihåligt ljud när man knackar på fasaden.

Tegelfasad kräver kontroll av fogar och murverk

En tegelfasad består av mursten och fog. Skador sitter ofta i fogarna, i enskilda stenar, vid fönsterbleck, runt balkonger eller där vatten har runnit mot fasaden under lång tid.

När man ska renovera tegelfasad behöver man veta om det räcker med omfogning eller om stenar behöver bytas. Att fräsa ur fogar kräver varsamhet. Om arbetet görs för hårt kan tegelkanter skadas och fasaden försvagas.

Putsfasader får ofta skador av fukt och fel färg

Putsfasader visar ofta problem när vatten har kommit in bakom ytan eller när tidigare lagningar inte fäster som de ska. Skador kan också bero på fel färgtyp, dåliga fönsterbleck, bristande avrinning eller sprickor vid sockel och balkonginfästningar.

Vanliga problem på putsfasader är:

• Bom där putsen har släppt från underlaget
• Sprickor runt fönster, dörrar, sockel och balkonger
• Färg som flagnar efter bristande grundning
• Fuktfläckar där vatten leds mot fasaden
• Lagningar som inte matchar befintlig struktur

Tegelfasader får ofta skador i fogarna först

På tegelfasader börjar många problem i fogarna. När fogbruket vittrar kan vatten ta sig längre in i muren. Med tiden kan det ge frostsprängt tegel, fuktskador och problem vid anslutningar.

Vanliga problem på tegelfasader är:

• Söndervittrade fogar
• Sprucket eller frostsprängt tegel
• Vatteninträngning vid balkonger och fönsterbleck
• För hårt fogbruk på äldre tegel
• Skador efter tidigare omfogning med fel verktyg

Murare eller fasadputsare beror på skadan

Behöver man murare eller fasadputsare? Det beror på vad som ska lagas. En murare arbetar ofta med tegel, fogar, murverk och uppmurning. En fasadputsare arbetar med putsens uppbyggnad, vidhäftning, struktur, lagning och ytbehandling.

Vid en tegelfasad med dåliga fogar behövs ofta murare eller fogspecialist. Vid en putsfasad med bom, sprickor och behov av avfärgning behövs fasadputsare. På äldre hus krävs ofta särskild materialkunskap, särskilt vid tjockputs, ädelputs och rivputs.

Puts på tegel kräver rätt förarbete

Kan man putsa på tegel? Ja, ibland. Men det ska inte göras utan kontroll av underlag, fukt, tidigare behandlingar och byggnadens konstruktion. Tegel som är målat, smutsigt, fuktbelastat eller skadat kan ge dålig vidhäftning.

Vi ser ibland fasader där puts har lagts direkt på målade eller felbehandlade ytor. Det kan se bra ut i början, men om underlaget inte är rätt förberett kan putsen släppa efter några år.

Fel metod kan bygga in fukt

Fel metod kan ge skador som inte syns direkt. En fasad kan se nylagad ut, men ändå ha fukt kvar bakom ytan. Då kan puts släppa, fogar fortsätta vittra eller bakomliggande material ta skada.

På putsfasader kan felet vara att ny puts läggs på färg som inte bär, att grundning hoppas över eller att fel putssystem används. På tegelfasader kan felet vara för hårt fogbruk, skadade tegelkanter eller att orsaken till vatteninträngningen missas.

Materialvalet styr hur länge renoveringen håller

När vi renoverar putsfasad tittar vi på befintlig puts, husets ålder och fasadens struktur. Ett äldre hus med tjockputs ska inte behandlas som en modern lättputsfasad. Det kan bli tekniskt fel och se fel ut mot byggnadens stil.

• Materialval som behöver bedömas
• Tjockputs, lättputs, ädelputs eller rivputs
• Primer och grundning före ny puts eller avfärgning
• Färgtyp som passar putsens fuktvandring
• Fogbruk som passar teglets hårdhet och ålder
• Tegel som matchar format, färg och yta

Dokumentation minskar risken för fel beslut

Ett bra fasadarbete börjar med kontroll och dokumentation. Det minskar risken för missförstånd om metod, pris och omfattning. Det hjälper också fastighetsägaren att förstå varför en viss åtgärd behövs.

Inför start bör det finnas bilder på skador, sprickor, bom, fogar och anslutningar. Det bör även finnas en beskrivning av metod, material, risker, avgränsade ytor och eventuella frågor om bygglov eller fasadändring.

Ett vanligt kundmöte börjar med osäkerhet om fasadtyp

Vi möter ofta husägare som inte vet om de har putsfasad, tegelfasad eller en kombination. Kunden ser sprickor, flagnande färg eller dåliga fogar, men vet inte vilken åtgärd som behövs.

Då börjar vi med okulär besiktning. Vi knackar på putsytor, kontrollerar fogar, tittar på fönsterbleck och följer hur vatten rör sig på fasaden. Ibland räcker det med bomlagning och avfärgning på putsdelen, medan tegeldelen behöver omfogning.

Äldre putsfasader kräver respekt för struktur och stil

Äldre putsfasader kan ha ädelputs, rivputs eller andra ytor som inte ska ersättas med moderna standardlösningar utan eftertanke. En modern lättputs kan vara snabbare att arbeta med, men passar inte alltid tekniskt eller estetiskt.

På vissa hus kan fasadens uttryck också påverkas av bygglov, förening eller kulturhistoriska krav. Då behöver struktur, kulör och material väljas med hänsyn till byggnaden.

Omfogning passar när teglet är helt men fogarna är slitna

Om teglet är helt men fogarna är slitna kan omfogning vara rätt åtgärd. Då tas skadat fogbruk bort och ersätts med nytt bruk som passar teglet.

Om fogarna lämnas för länge kan vatten komma djupare in i muren. Det kan öka risken för frostsprängning och skador vid anslutningar. Därför är omfogning ofta förebyggande, inte bara en synlig förbättring.

Bomlagning och avfärgning passar när putsen delvis har släppt

Om putsen har släppt på vissa delar men fasaden i övrigt är frisk kan bomlagning vara rätt väg. Då tas lös puts bort, ytan byggs upp igen och strukturen anpassas efter befintlig fasad.

Avfärgning betyder ommålning av putsfasad. Det ska göras med rätt system för underlaget. Om fasaden inte grundas eller om fel färg används blir resultatet ofta kortvarigt.

Vem ska du anlita?

Du ska anlita ett företag som kan bedöma material, metod och följdskador. Om du har putsfasad behöver du någon som kan putssystem, bomlagning, struktur och avfärgning. Om du har tegelfasad behöver du någon som kan fogar, tegel, murverk och rätt bruk.

Vi på Fasadkraft arbetar med fasadrenovering, putsfasader, tegelfasader och omfogning. Vi tar inte på oss lösningar som riskerar att bli fel mot byggregler, försäkring eller husets tekniska förutsättningar.

Läs mer om våra arbeten med putsfasad på https://www.fasadkraft.se/fasadarbeten/putsfasad

Läs mer om våra arbeten med tegelfasad på https://www.fasadkraft.se/fasadarbeten/tegelfasad

Läs mer om fogning och omfogning på https://www.fasadkraft.se/fasadarbeten/fogning-omfogning

För en bredare bild av hur vi arbetar med fasader finns mer information på https://www.fasadkraft.se/fasadarbeten

En balkongbesiktning visar om det rör sig om mindre lagningar eller om armering, räcken, vattenavrinning och anslutningar mot fasaden behöver kontrolleras närmare.

Börja med tidigare besiktningsprotokoll

Om föreningen redan har ett besiktningsprotokoll för balkongerna bör det tas fram innan offertförfrågan skickas. Där framgår ofta vilka skador som har noterats, om åtgärder rekommenderats och om armering eller betong kan vara påverkad.

Det är vanligt att BRF kontaktar oss efter att en tidigare besiktning visat sprickor, rostutfällningar, bom i betong eller skador vid balkongkanter. Med den informationen kan vi snabbare avgöra vad som ska kontrolleras vid första besök och om föreningen behöver gå vidare med en besiktning av fasad och balkong.

Räkna antal balkonger och notera skillnader

Börja med antalet balkonger. Notera också om de skiljer sig åt i storlek, läge eller konstruktion.

Det kan till exempel finnas indragna balkonger, utanpåliggande balkonger, loftgångar eller balkonger i olika väderstreck. Skillnaderna påverkar både arbetsmetod, åtkomst och kostnad. En balkong som ligger utsatt för regn och vind kan ha en annan skadebild än en balkong under tak.

Fotografera skador från flera vinklar

Bilder gör det lättare att förstå skadeomfattningen redan innan platsbesök. Fotografera sprickor, rostutfällningar, trasiga kanter, flagande betong, skador vid räcken och områden där vatten samlas.

Ta både närbilder och helhetsbilder. Närbilden visar skadan. Helhetsbilden visar var på balkongen den sitter.

Vanliga saker att dokumentera innan offert

Styrelsen behöver inte göra en teknisk bedömning själv. Det viktiga är att samla sådant som går att se, räkna och beskriva.

• Antal balkonger och ungefärlig storlek
• Tidigare besiktningsprotokoll eller underhållsplan
• Bilder på sprickor, rost, betongsläpp och skadade kanter
• Information om räcken, infästningar och balkonggolv
• Noteringar om vatten blir stående på balkongerna

Kontrollera vattenavrinningen och lutningen

Vattenavrinningen är en viktig del av balkongens skick. Balkongens yta ska luta så att vatten leds bort.

Om vatten blir stående ökar risken för att fukt tränger ner i betongen och når armeringen. Vid ett första besök tittar vi därför på lutning, avrinning, sprickbildning och skador vid ytterkanter. Har armeringen börjat rosta kan betongen spricka och släppa, särskilt vid framkanten.

Då kan arbetet behöva planeras som en mer omfattande balkongrenovering, inte bara en mindre lagning.

Titta på hur räcken och infästningar ser ut

Räcken påverkar både funktion och omfattning. Sitter de löst, har rost eller skadade infästningar behöver det finnas med i bedömningen.

I vissa projekt räcker det att laga betong och rostskydda armering. I andra fall behöver räcken demonteras, justeras eller bytas. Det påverkar både tidsplan och offert.

Planera för åtkomst och boendeinformation

En balkongrenovering kräver ofta ställning, lift eller annan åtkomst. Därför bör styrelsen fundera på hur entreprenören kan komma åt balkongerna.

Finns innergård? 

Är marken känslig? 

Finns begränsningar kring parkering, transporter eller arbetstider?

Tänk också på informationen till de boende. Balkonger kan behöva tömmas, tillgången kan begränsas och arbetet behöver delas upp i en ordning som föreningen kan kommunicera.

Underlag som gör offerten bättre

En bra offert bygger på rätt information. Innan styrelsen skickar en prisförfrågan är det bra att ha följande klart.

• Besiktningsprotokoll om det finns
• Antal balkonger och balkongtyper
• Bilder på skador och helhetsbilder av fasaden
• Önskad tidsperiod för arbetet
• Information om åtkomst, innergård och markytor
• Kontaktperson i styrelsen

När bör BRF boka en balkongbesiktning?

Boka en balkongbesiktning när ni ser sprickor, rostutfällningar, betong som släpper, stående vatten eller tidigare anmärkningar i underhållsplanen. Det är bättre att göra en bedömning innan skadorna upplevs som akuta.

Balkongskador går ofta att planera, men de bör inte lämnas för länge. På Fasadkraft hjälper vi bostadsrättsföreningar att bedöma balkongernas skick, planera åtgärder och ta fram rätt omfattning inför offert. Vi arbetar med balkongrenovering, fasadanslutningar och betonglagningar där metod, ansvar och utförande behöver hänga ihop. När styrelsen vill stämma av nästa steg går det bra att kontakta oss.

Vad är ädelputs?

Ädelputs är en puts med infärgad yta och ett mer levande uttryck än många moderna fasadsystem. Den är vanlig på äldre hus och ger ofta en särskild lyster i fasaden.

Vid renovering av ädelputs är det viktigt att efterlikna både kulör och ytstruktur. Om lagningen görs med fel material eller fel teknik kan den nya ytan synas tydligt mot resten av fasaden.

På Fasadkraft arbetar vi ofta med äldre putsfasader där målet är att laga skador utan att förändra husets uttryck. Läs mer om hur vi arbetar med renovering av putsfasad.

Vad är rivputs?

Rivputs är en putsad yta som bearbetas så att den får en jämn, kornig struktur. Den kan se enkel ut på avstånd, men kräver rätt handlag för att lagningar ska smälta in.

Om en del av fasaden behöver lagas räcker det inte att bara lägga på ny puts. Struktur, kornstorlek, kulör och bearbetning måste passa den befintliga ytan.

Det är här erfarenheten spelar stor roll. En dåligt utförd lagning kan bli tekniskt fungerande men estetiskt fel.

Vad är tjockputs?

Tjockputs är ett äldre och robust putssystem som byggs upp i flera lager. Det finns ofta på äldre stenhus, flerbostadshus och byggnader där fasaden har en mer traditionell uppbyggnad.

Tjockputs kräver mer arbete än många moderna system, men kan vara rätt val när huset redan är byggt med den typen av fasad. Byter man till fel system kan fasaden få ett annat uttryck och fungera sämre tekniskt.

Vid osäkerhet börjar vi gärna med en besiktning av fasad för att se hur putsen är uppbyggd och vilka delar som behöver åtgärdas.

Vad är lättputs?

Lättputs är ett modernare system som ofta går snabbare att arbeta med. Det kan passa bra på vissa nyare fasader, men det är inte alltid rätt val på äldre hus.

Problemet uppstår när ett modernt system används på en fasad där huset egentligen kräver en annan uppbyggnad. Det kan påverka både utseende, fuktvandring och hållbarhet.

Lättputs kan alltså vara rätt i vissa fall, men inte som standardlösning för alla putsfasader.

Enkel jämförelse mellan putssystemen

Olika putssystem passar olika typer av fasader och kräver olika hänsyn. Ädelputs används ofta på äldre fasader med infärgad yta, där kulör, lyster och struktur behöver matchas noggrant. Rivputs passar fasader med en kornig och bearbetad yta, men lagningar kräver rätt teknik och struktur för att smälta in. Tjockputs används ofta på äldre hus och mer robusta fasader och bör inte bytas utan en teknisk bedömning. Lättputs passar främst vissa nyare fasader och är inte alltid lämpligt för äldre byggnader.

Kan man byta från tjockputs till lättputs?

Ibland går det, men det är inte alltid rätt. Ett byte av putssystem kan påverka hur fasaden släpper igenom fukt, hur den rör sig och hur huset ser ut efter renoveringen.

På äldre hus kan ett byte också påverka byggnadens karaktär. Om huset har kulturvärden eller ligger i ett område med särskilda krav kan fasadändringar behöva bedömas extra noga. Därför börjar vi alltid med att titta på befintligt system innan vi föreslår metod.

Varför passar inte moderna system på alla hus?

Moderna putssystem är ofta framtagna för moderna konstruktioner. Äldre hus fungerar inte alltid på samma sätt. Ett äldre hus kan ha andra material, annan fuktvandring och en fasad som är byggd för att arbeta på ett visst sätt. Om man lägger ett modernt system ovanpå utan rätt förarbete kan fukt byggas in eller putsen släppa i förtid. Det är också vanligt att fasaden tappar sitt ursprungliga uttryck om material och struktur väljs fel.

När behöver putsen lagas i stället för att bytas?

Alla putsfasader behöver inte göras om helt. I många fall räcker det med att laga bom, sprickor eller skadade partier och sedan anpassa ytan efter resten av fasaden.

Det kräver att hantverkaren kan läsa fasaden. Var sitter skadan? Varför har putsen släppt? Finns det fukt bakom? Är tidigare lagningar gjorda med rätt material?

På våra referensprojekt syns exempel på hur olika fasadarbeten kan se ut beroende på husets skick och förutsättningar.

Systemvalet påverkar både utseende och livslängd

Rätt putssystem skyddar fasaden och bevarar husets uttryck. Fel system kan ge sprickor, fuktproblem, synliga lagningar och kortare livslängd. För oss handlar putsrenovering därför inte bara om att laga ytan. Det handlar om att förstå huset innan arbetet börjar.

Fasadkraft hjälper fastighetsägare, BRF och husägare att bedöma putsfasader och välja metod som passar fasadens uppbyggnad. På Fasadkrafts startsida finns mer information om hur vi arbetar med fasader i Göteborg med omnejd.